2 kommentarer

Förkastar

Jag fyller snart femtio! Ibland känner jag mig ung, ibland känner jag mig gammal, det är dagsformen som avgör.

Som ni säkert har förstått så händer det att jag funderar över det där med livet och allt vad det innebär. Är jag ensam om det eller är det så det ska vara? Tror ni inte att det är sunt att klura lite på vad som är rätt och fel, hur man som människa kan göra det bästa av sitt liv?

En kompis till mig sa en gång att jag var en riktig bängboll, och hon menade det på ett positivt sätt. Ja, jag tycker nog att jag kan va det, och ja, ibland tycker jag nog att det är en av mina bra sidor. Jag känner ganska ofta att jag vill inte vara ”vuxen” om man med det menar att livet ska löpa på längs en väl inrutad stig och spontanitet är nåt som det inte finns plats för. Jag vill förbli barnslig och leva mitt liv varje dag. 

Ibland är det accepterat att va en bängboll, ibland försöker man ta bängbollen ur dig. Stå upp för bängbollen i dig och glöm inte att leva varje dag!

Jag tror att jag förkastar det där med att bli vuxen om jag inte får behålla barnet i mig.

Så vuxen vill jag aldrig nånsin bli
(text och musik: Mats Westling)

Det slår om till grönt, och jag flyter med en flod
av människor på väg mot någonting
Jag ser inga ansikten, här finns ingen saga om en magisk ring
Finns ingen för nån, alla vill härifrån, är det så att va fri
så vuxen vill jag aldrig nånsin bli

Det slår om till rött, och det vilar en stämning
lika tung som kall, jag är en astronaut
Besöker en värld och ser en komedi, och du går strax bredvid
Finns ingen för nån, alla vill härifrån, är det så att va fri
så vuxen vill jag aldrig nånsin bli

Jag vill se varenda människa i ögonen och
inte be om ursäkt för att jag finns till och syns
Jag vill öppna dörrar, fånga själar,
ta vartenda tillfälle i akt och göra vår tid sagolik

Det slår om till grönt, där går det en flicka
utan kjol och strumpor, hennes blick är svag
Det ringer till någon, alla svarar snabbt, här gäller djungelns lag
Finns ingen för nån, alla vill härifrån, är det så att va fri
så vuxen vill jag aldrig nånsin bli

Jag vill se varenda människa i ögonen och
inte be om ursäkt för att jag finns till och syns
Jag vill öppna dörrar, fånga själar, ta vartenda tillfälle i akt
och göra vår tid sagolik, är det rätt att stilla någons fantasi
nej, så vuxen vill jag aldrig nånsin bli

Aldrig nånsin bli, nej, nej, nej

Det slår om till rött, jag slår mig ner vid ett konditori och låter tiden gå
Som om filmen var slut, ebbar kaoset ut, kommer aldrig förstå
Finns ingen för nån, alla vill härifrån, är det så att va fri
nej, så vuxen vill jag aldrig nånsin bli

Det doftar av barndom i vår lägenhet här på Signalgatan, det doftar av kanelbullar!

//Leffe

Annonser

2 comments on “Förkastar

  1. Funderar på begreppet dagsform. Varför är det så lätt att utföra en sak vissa dagar medan det är stört omöjligt andra dagar?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: